Lite från förra: Han ställer sig ännu närmre mig och ger mig en varm kram. Jag lägger mina armar om han och vi står och kramas länge tills Paul säger att dom måste åka.

---

Jag vaknar av att Harry, Liam, Niall och Zayn sitter på min säng med en tidning i handen. Dom ger den till mig och jag kollar första sidan och läser först rubriken. Louis Tomlinson and his secret girlfriend on a romantic date. Jag kollar sen på bilderna och ser att dom har fångat bild på mig när jag tar av mig tröjan och ger den till henne, när vi sitter på klippan och när vi kramas. 

Jag slänger tidningen i golvet.

- Serious?! Secret girlfriend?! 

- That's not all.. Säger Harry och visar mig en sida i tidningen. 

Louis Tomlinson and his new secret girlfriend had a romantic date on the beach lastnight. We have received information from an anonymous source that the girl is from Sweden and that she is 17 years old. Her name is Astrid Bjork. 
- How the hell do they know all this stuff!? She's just a friend! Säger jag argt.

- I think shes more than a friend to you, säger Liam lite blygt. Jag kollar på han och sen på min mobil. Jag ringer upp Astrid. Efter tre signaler så svarar hon.

- Hello? Svarar jag trött. 

- Hi, sorry to wake you up..

- No it's ok, what is it? 

- I don't really know how to say this..

- How to say what? Jag blir genast orolig och sätter mig upp.

- The boys showed me a magazine, and, it's best if you come over so i can show you..

- Ok, i call you in 10 minutes.

Jag drar upp rullgardinen och ser att det står fullt med paparazzis på trädgården. Fan!

Jag vänder mig om och ser att mamma, pappa, Harold, farmor och Therese står där med armarna i kors och kollar oroligt på mig.

- Why is it paparazzis outside the house? Frågar pappa mig. Självklart tar han det på engelska så att farmor och Harold ska förstå.

- Jag kan förklara, jag måste bara göra en sak innan, någon måste köra mig. 

- Du ska förklara nu, och vi kör dig ingenstans. Cate's mamma var här innan och hon har fått reda på att du, Cate och Lucy inte hade någon filmkväll, utan att ni var på fest. Du har mycket att förklara unga dam. 

Jag känner hur tårarna försöker pressas ut ur ögonen på mig men jag kämpar emot.

- Om ni ska vara så jävla bossiga och bestämma över mitt liv så visst! Ni måste haft ett jävligt tråkigt liv när ni var i min ålder för ni fattar ju fan inte vad unga gör nu för tiden, fyfan för er, fyfan! Go fuck yourselfs! Säger jag argt och knuffar undan dom och låser in mig på toaletten.

Jag hör att dom viskar om mig.

- Ni behöver ju fan inte snacka skit om mig så snabbt jag vänder mig om! Ropar jag och de blir tysta. Jag hör att de går nerför trappan. Det knackar på toadörren och först tror jag att det är pappa, men det är det inte. Jag låser upp och ser Therese, hon går in och låser dörren igen och sätter sig jämte mig.

- Du kan berätta för mig, säger hon och ler lite mot mig. Hon reser sig upp och tar lite papper och torkar bort mina tårar.

Jag tar några djupa andetag och berättar allting från festen och till där vi är nu.

Hon kollar med stora ögon på mig.

- Whaaaaaat, Astrid. Har du umgåtts med Louis Tomlinson!?!? 

Jag ler lite. 

- Jag vet, det låter sjukt, men ja, det har jag, svarar jag och tänker tillbaka på när vi var på stranden när vi tog kort, när vi kramades, när han hjälpte mig, när han kom in med vatten och tabletter. Jag ler bara jag tänker på han.

- Vänta lite. Omd. Du är kär! Astrid du är kär! Du är kär i Louis Tomlinson!

Hon reagerade faktiskt bättre än vad jag trodde att hon skulle göra. 

- Tyst! Säger jag och kollar argt på henne.

Vi sitter tysta ett tag och bara tänker.

- Hur känns det då? Frågar hon mig och ler.

- Det känns.. Bra. Eller, jag vet inte.

- Hur är han? Hur smakar hans läppar? Hur är hans kramar? Är han lika snygg i verkligenheten?!

Jag ler lite. 

- Först och främst, så har han aldrig kysst mig. Hans kramar är underbara, man vill typ aldrig släppa han, han luktar som en gud, hans armar är så skyddande och..

- Jag frågade inte hur han luktade och hur hans armar känns.. Avbryter Therese och ler. Jag ler tillbaka.

Hon kollar upp i taket.

- Haha, det är rätt så sjukt ändå. Du som alltid har hatat One Direction, säger hon och kollar på mig. Jag ler lite.

- Things changes, säger jag och Therese ger mig en varm kram. 

- Du borde rymma, till Louis alltså, ni måste prata.

Jag nickar.

- Men hur ska jag komma förbi idioterna där nere? Frågar jag tyst.

- Klättra ner för stegen vid fönstret på ditt rum, föreslår Therese. Jag ler mot henne.

- Du är smart du, säger jag och ger henne en kram.

- Stick nu! Men du, du borde byta om, ta något rött, det är Louis favoritfärg, säger Therese och ler mot mig.

Jag smyger in på rummet och tar på mig mitt röda, stickade linne och mina mönstrade shorts. Jag flätar håret snabbt, idag struntar jag i att sminka mig. Jag öppnar fönstret och klättrar snabbt ner för stegen.